Sternberg och Lantz har lyckats att vetenskapligt bekräfta att låga löner hänger ihop med både antalet dieselstölder och andra transportstölder. Bilden är arrangerad.Fotograf: Tommy Holl, arkiv

Nu vetenskapligt bevisat:

Lastbilar från låglöneländer statistiskt relaterat till antalet dieselstölder

Branschmedia har länge hävdat att det är prispressen på marknaden som skapar många av transportbrotten, men detta har inte kunnat bevisas. Nu har sambandet vetenskapligt kunnat påvisas med hjälp av statistisk analys.

Det är Docent Henrik Sternberg på Lunds Tekniska Högskola, även välkänd för Cabotagestudien och Björn Lantz, docent i industriell ekonomi och erfaren statistiker på Chalmers Tekniska Högskola, som tillsammans gjort den vetenskapliga undersökningen ”Crowdsourcing för analys av transportbrott” som nu offentliggörs.

De har lyckats att vetenskapligt bekräfta det såväl branschmedia som branschfolket sagt hela tiden – att låga löner hänger ihop med både antalet dieselstölder och andra transportstölder.
– Den forskning vi genomfört i ämnet och nu presenterar, visar att de pressade priserna på transportmarknaden inte bara kostar väldigt mycket utsläpp i miljön och misär för chaufförer, säger Sternberg. Nu kan vi även visa sambandet mellan dåliga förhållanden för chaufförerna och transportstölder samt stölder av diesel.

De ständigt ökande stölderna har lett till att åkerier instruerar sina förare att inte ta längre raster på platser där många chaufförer från så kallade låglöneländer befinner sig. En klok uppmaning, säger Sternberg och Lantz.

För branschen och åkerierna i Sverige är Sternbergs och Lantz forskning en bekräftelse på vad som i rapporter tidigare setts som anekdoter utan faktiska bevis.
– Nu är det viktigt att både myndigheter och transportköpare tar ansvar, säger Sternberg.Transportköpare behöver kräva transparens och kan inte lita på att alla speditörer verkligen ser till att arbetsvillkoren är tillräckligt bra hos de åkerier de anlitar.

Myndigheter behöver sätta press på EU-kommissionen att arbeta för en reglering av transportbranschen som tar hänsyn till att chaufförerna behöver ett anständigt liv.

Att det idag är fullt lagligt att skicka ut en chaufför på körningar i fyra till sex månader i sträck, vilket alls inte är ovanligt, behöver ändras, säger de båda.
– Priset för transportbrotten betalas av branscher som redan idag har utmaningar, exempelvis lantbrukare och mindre svenska åkerier, säger Sternberg. En stöld av till exempel diesel för 10 000 kronor, kan många gånger kosta åkaren runt 100 000 kronor när alla kostnader för förlorad tid, skada på utrustningen och förlorad diesel är sammanräknade.

Billiga priser för vissa företag, betalas alltså dyrt av andra företag i Sverige.

Vad är det som gör denna forskning så spännande, frågar vi Björn Lantz?
– Metoden vi använt har gjort det mycket spännande, säger han direkt. Inom mina forskningsområden känner jag inte till någon tidigare studie där officiell statistik från polisen kombinerats med branschens egen rapportering så som vi gör. Det är verkligen ett innovativt sätt att arbeta på.

Med branschens egen rapportering, menar Lantz de Cabotagestudier som gjorts med hjälp av privatpersoners inrapporteringar av utländska fordons registreringsnummer. Även Sternberg lyfter det unika i det de genomfört.
– Den visar att det är möjligt att med hjälp av så kallad crowdsourcing och tusentals frivilligas datainsamling, det vill säga Cabotagestudien, göra analyser som hittills inte kunnat göras med bara offentlig statistik.

Ser de något mönster i var och av vilka stölderna begås? Svaret börjar med att båda är noga med att inte peka ut någon särskild grupp.
– Det vi visar är att närvaron av lastbilar från låglöneländer är statistiskt sett relaterad till antalet dieselstölder och till antalet stölder från lastbilar och trailers i svenska kommuner och att den relationen är statistiskt sett starkare än motsvarande relation för lastbilar från höglöneländer, blir Sternbergs svar.

Årtionden av forskning inom kriminologi säger att det är människor som har svagast relation till sin omgivning, det vill säga är längst från sin familj och är i en utsatt situation, som begår brott, berättar Sternberg. Typen av brott brottslingar begår, beror på vilken kompetens och vilken mobilitet de har.   
– I den här forskningen har vi också tittat på mer avancerade stölder som stölder av hela fordon eller släp vilket kräver både kompetens och nätverk utomlands, men där har vi inte hittat något samband mellan var lastbilar finns och den typen av brott, säger Sternberg.

Vad hoppas ni nu ska hända och vilka hoppas ni ska använda sig av denna undersökning?
– Mest av allt att utsatta chaufförer ska få bättre villkor som anständiga löner och få komma hem regelbundet. För att det krävs att fler i samhället förstår att det är alltid är andra människor, företag och samhället som betalar det höga priset för transportköparnas billiga transporter. 

Om artikeln

Publicerad: 2018-01-30 11:00
Kategori: Nyheter
Taggar: Björn Lantz Dieselstölder Henrik Sternberg kriminalitet Vetenskap