Näringsdepartementet föreslår att det från och med den 1 juli 2018 ska bli möjligt att klampa ett ekipage som till exempel brutit mot cabotagebestämmelserna i mer än 24 timmar. Den nya tidsgränsen blir 36 timmar enligt den promemoria som tidningen Proffs har fått ta del av. Man föreslår även att tulltjänstemännen får befogenhet att ingripa mot otillåtet cabotage.
Näringsdepartementet föreslår att tidsgränsen för klampning höjs från 24 till 36 timmar.
Varför denna blygsamma ändring?
– Den nya tidsgränsen har valts med beaktande av att systemet med åtgärder ska vara enkelt för de tillämpande myndigheterna att hantera, säger infrastrukturminister Thomas Eneroth till Proffs. Det riskerar att bli mer administrativt tungrott för Polisen och Tullen, om tiden förlängs mer än så.
Det viktigaste för oss är att vi ger polisen rätta verktyg i arbetet mot oseriösa aktörer, säger han. Samtidigt föreslår man att även en tulltjänsteman ska ges befogenhet att ingripa vid överträdelser av cabotagebestämmelserna. Tillfällen då en otillåten cabotagetransport kan upptäckas av Tullverket är till exempel då punktskattekontroller på väg utförs inne i landet.
I de fall en överträdelse av cabotagebestämmelserna uppdagas av tullen, har man redan idag möjlighet att hindra fordonets fortsatta färd, till exempel i avvaktan på att polisman eller bilinspektör tillkallas som kan besluta om förskott för sanktionsavgift.
Näringsdepartementet menar dock att detta är både ineffektivt och resurskrävande. Att ge även en tulltjänsteman befogenheter att besluta om förskott för sanktionsavgift för överträdelser av cabotagereglerna menar man är ”en rimlig och mer effektiv ordning”.
I samma promemoria föreslår man även att det från och med den 1 april 2018 inte ska vara möjligt att kvarhålla ett fordon i syfte att ta in en sanktionsavgift som påförts en chaufför, till exempel i det fall han eller hon har brutit mot kör- och vilotidsreglerna utomlands.
Chauffören som brutit mot reglerna får inte köra vidare, men om åkeriet däremot ordnar så att en annan chaufför tar över ratten, ska myndigheterna inte kunna förhindra att fordonet lämnar platsen.
Näringsdepartementet motiverar förslaget genom att peka på en dom från EU-domstolen (oktober 2016) som i motiveringen talar om att ”transportföretag i en situation där företagets förare begått en överträdelse /…/ inte uppfyller de krav som följer av proportionalitetsprincipen”. Med andra ord att åtgärden är för tuff i förhållande till brottet i fråga.
Vidare har Transportstyrelsens förslag till skärpning av beställaransvaret, som varit ute på remiss, nu vunnit gehör. Förslaget handlade bland mycket annat om undersökningsplikten, att denna skulle både utökas och tydliggöras. (läs mer i PROFFS 2017-06).
– Här är min ambition att gå vidare med ett skarpt förslag, säger Eneroth. Det är en viktig signal till transportköparna att de har ett ansvar.
Samtidigt som de arbetar med frågan i Sverige så arbetar de med likasinnade EU-länder för att säkerställa att EU-reglerna utformas på ett sätt som gynnar sund konkurrens och motverkar social dumpning, avrundar Thomas Eneroth.
Förslagen kommer att behandlas och beslutas om under våren 2018.