När vägtrafikanter beläggs med avgifter utöver vägskatten, svallar känslorna. Och när det uppfattas som att utländska fordonsägare kan slippa samma avgifter, blir läget än mer infekterat.
I Motala Vadstena Tidning, MVT, den 19 februari i år, läser vi om oviljan att betala broavgifter, så kallade infrastrukturavgifter. Västernorrland och Östergötland har med sina broar av förklarliga skäl flest sådana passager och därför är det inte förvånande att de flesta som hamnat hos Kronofogden med obetalda broavgifter, finns i just de områdena.
Totalt i landet finns enligt MVT 6 500 fall hos Kronofogden och Sundsvall sticker ut med nästan 500 personer. I Motala har 165 personer hamnat hos Kronofogden med en sammanlagd skuld på nära 900 000 kronor. Ser man på alla Östergötlands 13 kommuner, landar skulderna för broavgifter på cirka 2 636 455 kronor.
Vi frågar analytiker Johan Krantz hos Kronofogden hur många ärenden i Motala och totalt för landet man har för att driva in broavgifter från tung trafik.
– Vi kan inte se vilken typ av fordon det rör sig om, säger han. Inte heller vilken plats avgifterna kommer från då båda broarna kommer in på samma skuldtyp.
Dock har man i dag inte några ärenden alls som rör indrivning av broavgifter från utländska fordonsägare. Ett grundläggande problem som förhindrar indrivning från dessa, är bland annat att det saknas kopplingar till något organisationsnummer, förklarar han.
– Vi har i dag en pågående samverkan med Transportstyrelsen för att möjliggöra framgent att även utlandsregistrerade fordons skulder ska kunna drivas in via Kronofogden, men jag har svårt i nuläget att få fram exakt var i den processen detta ligger, säger Johan Krantz.
I dagsläget är det totalt 6 027 personer och företag som har obetalda broavgifter hos Kronofogden. 27 av dessa har en kod som anger att det handlar om vägtransport/godstrafik och visar att man generellt är bra på att betala och att det är privatpersoner som står för cirka 90 procent av skulderna.
Kronofogden är sista instansen när Transportstyrelsen inte fått in broavgiften efter två påminnelser som tillsammans innebär att ytterligare 800 kronor läggs på den ursprungliga avgiften. Vi frågar Jonas Maran på Transportstyrelsen hur de aviserar utländska medborgare.
– För att avisera besluten och kommunicera med utländska fordonsägare/innehavare använder vi en aviseringspartner (ParkTrade Europe AB), berättar han. Det ligger i vårt gemensamma intresse att betalningsbenägenheten är så hög som möjligt.
För att säkerställa att skatter och avgifter betalas, tar aviseringspartnern stort ansvar med tät dialog, flera påminnelser, telefonsamtal och förtydligar vikten av att betala, säger han. Man skiljer inte ut fordonsägare i kategorier enbart på nivån svenska och utländska, utan tillämpar likabehandlingsprincipen. Man kan dock konstatera att det finns skillnader mellan dessas betalningsbenägenhet.
När Maran tittar på betalningsbenägenheten i procent och understryker att betalningar löpande kommer in, kan han se att det i Motala under 2016 gällande svenska fordon togs 754 400 beslut till ett belopp av 14,5 miljoner kronor och att betalningsprocenten just nu ligger på 98,9 procent.
– För 2016 i Motala gällande utländska fordons, togs 49 700 beslut till ett belopp på 601 000 kronor och just nu är betalningsbenägenhet på 95,2 procent, sammanfattar Jonas Maran.
Transportstyrelsen ser problem med att restföra utländska fordonsägare, men att arbete pågår med flera myndigheter för att förändra detta. Det behövs ett personnummer eller ett samordningsnummer eller ett organisationsnummer för företag, eftersom nuvarande lagstiftning kräver att fordonsägaren blir identifierad för att restföring ska kunna ske. En fråga som lagstiftningen således måste lösa.