Lillemor Ersberg är Kammaråklagare med särskild kompetens för trafikbrott.

Kammaråklagare – med särskild kompetens för trafikbrott

Ett önskemål transportbranschen länge hade, var att få särskilda trafikåklagare. Idag finns sådana i Östersund och Karlskrona. Men, deras arbetsuppgifter är begränsade, precis som personalen som arbetar med dessa frågor samt den tid de förfogar över för ändamålet.

Chatrin Uddeholt är beredningsadministratör på Åklagarkammaren, Trafikenheten, i Östersund och är en av dem som förbereder ärendena för kammaråklagare Lillemor Ersberg. Hon berättar att de endast hanterar så kallade bötesbrott och endast undantagsvis brott som renderar dagsböter som till exempel vårdslöshet i trafik.

Har ni som bereder ärendena någon särskild utbildning för trafikbrott?
– Vi får en internutbildning och kommunicerar fortlöpande med vår trafikåklagare, berättar hon
Eftersom de endast hanterar bötesbrott och dagsböter upp till maximalt 40 dagsböter, behöver utredningen inte ske av åklagare varför beredarna inte behöver ha den utbildningen.

Boten som ska erläggas, skickas till förövaren oavsett nationalitet och betalas den inte, kommer den tillbaka. Vad händer då?
– Då skickar vi en stämningsansökan till tingsrätten som sedan får hantera fallet på sitt sätt, svarar Uddeholt. Vårt arbete är avslutat i och med det.
Hon berättar också att statistiken visar att böter idag betalas i större utsträckning än innan dessa två enheter fanns.

Lillemor Ersberg är Kammaråklagare med särskild kompetens för trafikbrott. Hon har varit med om att bygga upp verksamheten från grunden och det är en ständigt pågående process. Verksamheten pågår i Östersund och Karlskrona och består av fyra administratörer samt en trafikåklagare. En dag i veckan ägnas åt trafikärendena och övrig tid arbetar hon med andra ärenden som en ”vanlig” åklagare gör.

Varför begränsningen till endast bötesbrott?
– Främst av två anledningar, säger hon. Det ena är att bötesbrott inte kräver att beredarna är åklagare och att man inte behöver samordna, det vill säga, ”kolla upp” om personen är misstänkt för andra brott.

Och då kommer hon in på den andra anledningen till varför deras verksamhet är begränsad. Att arbeta med hela skalan skulle helt enkelt inte hinnas med och skulle kräva fler åklagare.
– Grövre brott med fängelse på straffskalan kräver att förundersökningsledaren är åklagare och om det vid koll visar sig att personen begått andra brott som renderar fängelse på straffskalan, på annan ort än det initiala bötesbrottet, kanske ärendet istället bör drivas i ett annat distrikt, förklarar Ersberg och säger att det i förlängningen hade blivit ohanterbart.

Därmed kan denna verksamhet beskrivas som avlastande för systemet då den hanterar den stora mängden av bötesbrott vilket frigör resurser i form av befintliga åklagare som då får mer tid att ägna åt de grövre brotten.

Men bland befintliga åklagare finns inga särskilda trafikåklagare, förutom dem som själva brinner för den typen av brott och därmed skaffar sig mer kunskaper om dessa oftast komplicerade ärendena. Och med tanke på det eskalerande antalet brott på vägen som har fängelse i straffskalan, kanske det är så att transportbranschen nu måste kräva särskilt utbildade trafikåklagare även på denna nivå?

Om artikeln

Publicerad: 2015-01-12 16:05
Kategori: Nyheter
Taggar: Lag & Rätt Lillemor Ersberg Trafikåklagare