Varför denna ovilja mot skärpt beställaransvar?

Antalet ekipage som kör olaga cabotage och som ertappas på de svenska vägarna, är inte speciellt många. De poliser som har kompetens att avslöja den här sortens verksamhet är inte heller många till antalet. Dessutom "störs" deras arbete inte endast av fortbildningar och möten, påkallade av arbetsgivaren, Polismyndigheten. Ett annat störningsmoment är den kapitalt usla ledningen av myndigheten, som så klart väcker oro bland de anställda och ett faktum som även, rimligtvis, borde föranleda minskad arbetslust.

Men ändå jobbar trafikpoliserna på med en glöd som inte går att ta miste på. En märklig paradox, men som trots allt kan vara ett bevis på att poliserna – och bilinspektörerna – brinner för sina arbetsuppgifter. Egenskaper som den högsta polisledningen ignorerar. Av dumhet, okunskap eller av ren idioti?

Vi på redaktionen jobbar varje dag med att försöka redogöra för polisens arbete mot den ljusskygga delen av vägtransportbranschen. Man behöver inte stå vid vägkanten speciellt länge för att skönja ett mönster i den brottsliga verksamhet som bedrivs bakom många rattar, i de (ofta) utlandsregistrerade lastbilarna.

Det behövs inte heller något geni för att räkna ut hur man skulle kunna komma tillrätta med mycket av den brottslighet som idag tillåts ske inför öppen ridå.

Ett betydligt större beställaransvar skulle sannolikt dämpa lusten hos många transportköpare att beblanda sig med fuskåkerier i den omfattning som nu är fallet.

Men för våra politiker tycks det självklara inte riktigt vara så uppenbart. Man behöver lång tid på sig för att komma på hur en lösning ska se ut. Transportstyrelsens uppdrag, till exempel, att utreda en rad frågor som bland annat omfattar beställaransvaret, skulle delredovisas den 15 mars i år. Men man flyttade fram det datumet flera månader.

Leif Pettersson (S) säger att man måste ha ett underlag som håller juridiskt, inte minst mot EU. Han menar att det är bättre att göra rätt, än att handla fort men fel.

Jo, det har han ju så klart en poäng i. Men problemet är ju inte på något sätt nytt. Kanske har politikerna sovit lite väl gott de senaste 20 åren, under tiden den olagliga trafiken har vunnit allt mer mark i bland annat Sverige.

Politiker vill inte göra saker ”fort och fel”. Men ”långsamt och fel” är åtminstone i min värld ännu sämre. Att göra något, är däremot bra. Även om det kan bli fel ibland.

Jag tycker att varje politiker med ansvar för trafikområdet borde ta sig tid några timmar då och då för att hänga med några av landets kunniga trafikpoliser ut på kontroller. Inte för att sätta sig i en polisbuss och fika, vilket i och för sig är trevligt. Inte heller en timmes snabbvisit för att visa upp sig i media och ge sken av att vara ”handlingskraftig”. Nej, man ska vara med under polisens arbete för att på så sätt få en riktig bild av verkligheten. Alltså exakt så som vi på redaktionen jobbar!

En rättsstat ska aldrig acceptera att stora tillverkningsindustrier och speditörer kan tjäna storkovan på att kunna gömma sig bakom floskler som ”vi visste inget” och andra bortförklaringar, som idag är fallet. Man måste kunna kräva bättre koll av transportköparna. Och det är just det som är min poäng med att politikerna bör bege sig ut i verkligheten.

Genom att intervjua chaufförerna som kör för fuskåkerierna, blir det snart självklart var det brister. Det är bland annat när en transport har sålts vidare i tredje led. Då tappar den som först fick transportuppdraget oftast kontrollen. Kräv att man använder sig av kontrollsystem som hjälper till att hålla koll på vem som kör – eller förbjud att uppdrag säljs vidare i fler än tre led. Hur svårt kan det vara med dagens teknik?

Eller vill man av någon anledning kanske inte komma tillrätta med problemen?

Om artikeln

Publicerad: 2016-04-15 00:00
Kategori: Ledare
Taggar: Beställaransvar politik Trafikpolisen