MÅNADENS KRÖNIKA

Om vinnare och förlorare i trafiken

Vilket är värst i trafiken? Att en förare hänsynslöst nog genomför en omkörning på riksväg 50 i Askersunds kommun trots mötande trafik, får sladd och kommer över i mötande körfält på nytt samt krockar med en mötande bil och orsakar personskador? Att föraren efter åtal döms för vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada och i både tingsrätt och hovrätt ådöms 80 dagsböter? Eller låt mig säga endast 80 dagsböter. För det är vad jag tycker. Eller att mängder av motsvarande hänsynslösa omkörningar äger rum varje dag som lyckosamt nog genom änglavakt inte leder till en krock med ödesdigra följdverkningar och där ingen hänsynslös förare får stå till svars rättsligt?

Inte så alldeles enkelt att välja kanske? Så mycket är klart, att de flesta hänsynslösa beteenden i trafiken som genom ren tur inte resulterar i en i värsta fall katastrof passerar utanför blickpunkten för polisen. Det är naturligt eftersom det finns alltför få polisögon ute i trafiken numera, trots att de verkligen behöver vara där.

Det är väl knappast heller någon överdrift att säga att en ren bötespåföljd för en hänsynslös omkörning som leder till en allvarlig olycka med personskador ofta känns som ett hån i varje fall för skadelidande personer. Och vilken skillnad finns det från straffvärdesynpunkt egentligen mellan en sådan omkörning som genom lyckliga omständigheter inte leder till mer än materiella skador och en där utgången resulterar i dödsfall? Det hänsynslösa beteendet kan ju vara exakt detsamma.

Det finns många andra situationer än idiotomkörningar, som för övrigt nästan aldrig ens leder till någon egentlig tidsvinst, att framhålla. Aggressiviteten med kloss-intill-körning är en sådan. Framfart i extremt hög fart en annan. Och – inte minst – alkohol- och/eller drogpåverkan, ofta i kombination med annan omdömeslös framfart.

Det är alltså många risker som lurar ute i trafiken. Inte bara snö, halka och nedsatt sikt. I stället är det för det mesta andra människors opålitliga framfart det gäller att se upp med. Ibland kanske också egna tillkortakommanden och felmanövrar. Men de är alltid betydligt svårare att tillstå.

Hur ofta har du hört någon bilförare berätta om sina egna brister i trafiken? Men det kanske går om var och en av oss drar sitt strå till stacken och börjar. Kanske på det nya året?

Det kan leda till en lång sammanhållen dokumentation: 2018 års egna trafikredogörelser om fel och brister under körning som måste rättas till innan det nya året är till ända.

Och glöm inte: just din berättelse kan få stark genomslagskraft och inverka positivt på att andra känner igen sig och rättar in sig i trafiksäkerhetsleden. Precis som du själv alltid gjort.
Då blir vi alla vinnare i trafiken.

Om artikeln

Publicerad: 2017-12-22 00:00
Kategori: Krönika
Taggar: Fartsyndare nollvisionen Rättsfall Trafikbrott trafiksäkerhet