Identifieringsproblem gör att få kan lagföras

När jag skriver denna krönika är det bara något dygn kvar till dess Helsingborgs tingsrätt ska meddela dom i ett mål gällande grov vårdslöshet i trafik, där åtal väckts i anledning av att två mc-förare i mycket hög hastighet varit inblandade i en trafikolycka på riksväg 21 vid Klippan.
Det är en polis som själv blev omkörd av MC-förarna före trafikolyckan som uppmärksammat mig på fallet. I min nästkommande krönika här i tidningen Proffs, ska jag noggrant redogöra för slutresultatet genom domen i tingsrätten.

Risken att bli rapporterad, utredd och lagförd för trafikbrott är dessvärre inte så hög numera. I det aktuella fallet var det en ren tillfällighet att det råkade vara en polis som under sin fritid blev omkörd och kunde engagera sig i fallet och se till att hans uppgifter tillfördes utredningen och också ledde till att han vittnade i målet.

Intressant är att se om den vittnande polisens negativa intryck av vad som förekom under huvudförhandlingen – och som han förmedlade till mig – också återspeglas av innehållet i domen.

Som bekant är det en väldigt långtgående möjlighet en för brott misstänkt eller tilltalad har att lämna oriktiga uppgifter eller att helt enkelt tiga och alltså inte medverka alls i saken.

Mer eller mindre dagligen är det stopp i trafiken på E4 eller E6 till följd av olyckor eller incidenter med tunga fordon inblandade. Hastigheterna är ofta för höga i förhållande till de högsta tillåtna. Det gäller både personbilar och tyngre fordon.

I fråga om personbilarna är det ofta flagrant för höga hastigheter. Dessvärre ofta i kombination med aggressiv körning. Till exempel ”tätt intill framförvarande fordon” och omkörning i hög fart i höger fil på motorväg.

När det gäller brott i allmänhet brukar man säga att risken för upptäckt och lagföring ger en klart brottspreventiv effekt. Detta gäller så klart i högsta grad brott i trafiken.

Blir det mer eller mindre så att det förutsätts vara vägbulor, rondeller och fartkameror som ska verka hastighetsdämpande och får ersätta en stor del av effektivt arbetande trafikpoliser, gynnar det de hänsynslösa och förslagna förarna som själva vill bestämma vad som ska gälla för dem. De anpassar sig nämligen väldigt lätt till både konstruerade fartdämpande trafikhinder och fartkameror. Allt detta kan fixas/manipuleras. Endast en del av de som kör för fort förbi fartkamerorna kan lagföras. Ofta är det identifieringsproblem gällande föraren som utgör hinder.

Fartkameror upptäcker heller inga rattfyllerister eller aggressiva förare. För det krävs aktiva poliser ute i trafiken.

På våra motorvägar finns för övrigt inga fartkameror eller fartdämpande anordningar.

Om artikeln

Publicerad: 2017-04-21 00:00
Kategori: Krönika
Taggar: Fartkameror Hastighetsöverträdelser Trafikbrott trafiksäkerhet