Det som göms i snö?

Som de flesta antagligen har noterat, har våren kommit - och snön smälter undan. Detta är ju normalt sett något som man blir glad och upprymd av, men vad är det vi får se? Jo, nedskräpade parkeringar, fördärvade rastplatser och industriområden som rent ut sagt ser för jävliga ut. Till detta lägger vi toaletter längs våra vägar som inte går att använda. De är helt enkelt för grisiga?

Vad beror detta på. Det är svårt att inte koppla ”fenomenet” till lågavlönande chaufförer, oseriösa åkerier (både inhemska och utländska) och mindre nogräknade transportköpare.

”Billiga förare” utnyttjas i många fall å det grövsta av både stora och små speditioner och av transportköpare som jagar förtjänster på fraktkostnader. Men blir godset som fraktas runt i vårt land billigare av detta? Svaret är nej. Inte sjunker priserna på varorna i affärerna, inte heller blir bildelar och annat billigare. Vi är många som blir blåsta, med andra ord. 

Stora, välrenommerade företag utnyttjar människor för att på så sätt stärka sin egen ekonomi. Det leder bland annat till ”överbefolkade” rast- och parkeringsplatser som i sin tur gör det besvärligt att hitta någon plats att stanna för att hålla till exempel nattvilan på. Och snart har vi inte heller någon möjlighet att sköta vår hygien på ett sätt som hör år 2014 till.

Jag skriver er på näsan, men det jag nyss nämnt är bara några få exempel på vad som händer i Sverige idag. Och ingen verkar heller bry sig speciellt mycket.

Vi som en gång tillhörde en yrkeskategori med stolthet och ansvar – både för våra uppdragsgivare, för samhället och för trafiksäkerheten. Alla får vi skåda hur man sakta men säkert demonterar vår älskade näring.

Våra föregångare i branschen – och de människor som åtminstone jag ser upp till med stor respekt, vänder sig antagligen i sina gravar.

Vi är många som funderar på hur långt det ska det behöva gå innan någon politiker (i maktposition) värd sin titel gör något åt situationen. Eller är det kanske så att dessa styrs av tjänstemän i Bryssel och/eller påverkas genom en noggrant planerad och strategiskt korrekt lobbyverksamhet av stora multinationella företag?

Att döma av all valpropaganda som vi just nu bombarderas med, kan vi läsa att våra politiska partier vill satsa hårdare på vård, skola och omsorg. Otroligt slitna ord. Till dessa satsningar krävs sannolikt en hel del pengar – och då är politikernas lösning att dra ner på något annat.

Men lyssna nu för en sekund på en gammal lastbilschaufför! Om ni så endast får bukt med hälften av det bus och de olagligheter som sker mitt framför nosen på oss alla, ute på våra vägar, industriområden och parkeringsplatser. Då ska ni se att det plötsligt börjar rulla in pengar i det statliga systemet igen. Pengar som ni antagligen inte visste om existerade.

Det är märkligt att inget görs. För om en och samma bank hade rånats flera gånger om dagen, hade man då inte skickat dit polisen för att bevaka banken?

Om jag systematiskt hade blåst försäkringskassan på pengar eller om min åkare hade gett sjutton i att betala moms – hade ni inte brytt er då?

Jag svarar själv på ovanstående frågor med ett enkelt ”jo, självklart”.

Så var är då skillnaden? Varför är vi inte lika inför lagen? Man blundar för en kriminell handling men inte för en annan?

Man tar sig för pannan. Samtidigt gläds vi åt våren och att det snart är dags för Stockholm Truck Meet. Tills vi ses – ha de gott och kör försiktigt. Tänk på att det alltid finns någon som väntar på dig?

Om artikeln

Publicerad: 2014-04-25 00:00
Kategori: Krönika
Taggar: Arbetsmiljö Lika inför lagen politik