Vi vill inte att Sverige blir ett nytt Grekland

Just nu är det mycket som man kan känna glädje över. Våren är ju absolut här och vi har dessutom haft ett jättebra möte i Vara, som ni kan läsa mer om på sidorna 4 och 5 i den här tidningen.

På tal om våren. När snön smälter blottas en massa skräp som trafikanterna valt att kasta ut genom sidofönstret istället för att ta med det hem till soptunnan. Det betyder att någon så klart måste plocka upp skiten – och jag vill be er å det ödmjukaste att visa respekt för den personal som har den arbetsuppgiften. Ja, alla vägarbetare ska vi så klart vara rädda om. Tänk på att de jobbar för att ge oss en trevligare arbetsplats!
Och så har det som sagt varit möte i Vara. Ett helt fantastiskt sådant med god uppslutning. Vi fyllde nästan den gamla biografen. Jag tycker att vi hade en sansad och bra dialog med de inbjudna gästerna.
Sten Bergheden (m), ordförande i trafikutskottet, redovisade tillsammans med Monica Green (s) vad trafikutskottet kommit fram till så här långt.

Frågor till Stockholm

När mötet kom fram till frågestunden så var det många av deltagarna som, med rätta, tyckte att hela processen med utskottets arbete går för sakta. Man menar att något måste hända nu. Inte sedan. För som jag med den drucknes envishet hävdar, är det alldeles för många seriösa åkerier som dukar under. Och det måste stoppas! Under mötet fick jag klart för mig att jag absolut inte är ensam om att ha den uppfattningen. Det visste jag så klart tidigare – men på något sätt blev det så mycket tydligare i Vara.
Min magkänsla har varit – och är fortfarande – att både Bergheden och Green arbetar hårt för oss och vår överlevnad. De har båda lovat att ta med sig våra åsikter och funderingar från mötet till sina kollegor i Stockholm.

Oacceptabelt

Något av det absolut viktigaste just nu är att vi inte trappar ner vårt engagemang inom vår yrkeskår. Vi måste fortsätta att kraftsamla och sända ut signaler till bland annat regeringen, att vi menar allvar. Att vi är beredda att slåss för den svenska åkerinäringens överlevnad.
Vi vill inte att Sverige blir ett nytt Grekland. Vi vill inte se ett ”fritt cabotage”. Vi kan inte acceptera att man pumpar in pengar i ett EU-land för att det landet sedan ska skicka hit folk som dumpar vår sociala standard och som gör oss arbetslösa.
Jag har själv arbetat ganska länge som chaufför och tänker inte sitta med armarna i kors och beskåda branschens undergång. Och jag hoppas att jag har alla mina chaufförskollegor med mig i det resonemanget.

”Rätt eller fel”

Personligen kommer jag att försöka hitta en kanal för att i framtiden berätta öppet om dem som säljer ut våra jobb. Alltså speditörer, åkerier och andra ”nyckelpersoner” som systematiskt sätter både nationalekonomin och arbetsrätten ur spel. Det ska inte få ske i det fördolda. Rätt eller fel? Jag är öppen för argumentation. Det är jag alltid – men jag vill att det ska ske öga mot öga och inte via sociala medier eller anonyma telefonsamtal.
Jag eller någon annan representant från TIA kommer att finnas på de flesta utställningarna och mässorna i år, till exempel på Stockholm- och Queen of the Road Truck Meet nu i maj och på Elmia i augusti.
Tills vi ses, kör försiktigt och tänk på att det finns alltid någon som väntar på dig!

Om artikeln

Publicerad: 2012-04-27 06:00
Kategori: Krönika
Taggar: grekland sverige Utställning